Målet med Aibolands Museet är att forska, bevara och främja historien samt kulturarvet hos estlandssvenskarna som bodde i västra Estlands skärgård och på fastlandet.

Svenskar har bott i nordvästra Estlands kustområden och på olika öar i över 1000 år. Orsakerna till etableringen av dessa bosättningar kan ha varit många, men det är troligt att de dåtida sjöfararna var intresserade av att kusten var bebodd för att ha säkra hamnar för handel och sjöfart. Dessutom var den baltiska adeln intresserad av kristna bönder och självklart finns alltid människans strävan att utforska och erövra nya, obebodda områden.

I vilket fall utgjorde svenskarna i Estland ett relativt isolerat sällskap p.g.a geografiska gränser men också av språkbarriären. Nyckeln till deras överlevnad var att värna om sitt ursprung och sin kultur.

Svenskarnas bosättningar upphörde under andra världskriget, när de flesta estlandssvenskar tvingades lämna sina hem av rädsla för sovjetisk ockupation och fly till Sverige. Efter Sovjetunionens fall återupptogs intresset för den estlandssvenska kulturen, men det var naivt att hoppas på en fullständig återupplivning av kulturen som den var före kriget. Genom gemensamma ansträngningar från de estlandssvenskar som fortfarande bodde kvar i Estland under ockupationen grundades Aibolands museum för att bevara det som idag återstår av denna kultur.

En lämplig plats hittades vid Vanasadam i Hapsal som är bekant för estlandssvenskar.

Även om Aibolands museum först registrerades redan den 28 december 1992, tog det flera år att samla föremål och utföra byggnadsarbeten innan den första utställningen kunde öppnas i juni 1998 med en storslagen iscensättning av Ormsö bröllop.

Då det är svårt att samla föremål från en kultur som försvann för mer än 70 år sedan, anser museet att andra verksamhetsområden också är viktiga och betydelsefulla.

Varje sommar arrangeras olika aktiviteter, inklusive fiskrökningsdagar och vinterfamiljedagar. För att främja den vetenskapliga sidan är museets bibliotek troligen den bästa samlingen i sitt slag i Estland. Ett nära samarbete med universitet bör säkerställa kontinuerlig forskning om estlandssvenskarnas liv och historia. Målet är att vara ett kulturcentrum som erbjuder en mångfald av möjligheter för alla besökare – från utställningar till båtturer och konferenser.